SuperSmurre

Hej!

Det finns en kille jag träffade på Malta. Han heter Adriano. Vi träffades utanför BK och pratade i ca 7 minuter, sen träffades vi aldrig igen. Nån gång under dessa sju minuter har han lyckats få mitt nummer samt msn. Han började messa mig, och då tänkte jag att han var ju väldigt trevlig och så, så jag messade tillbaka. Nu, 2 år senare, utan att ens känna mig eller ha pratat med mig på hur länge som helst, börjar han berätta att han är sjuk. Jag tänker "åh nej, stackars Adriano", för jag tänker ju förstås att han har någon farlig sjukdom, som man ofta brukar tro under såna här omständigheter. Efter att ha tröstat och frågat vad det är han har, berättar han att han drack vodka igår (för första gången i sitt ca 23åriga liv), och nu har han sån fruktansvärd hosta. Jag frågade; "Did you scream and sing a lot yesterday?". Han svarade; "Yes, Alice. I did.". (För er som inte vet, tror denna människa att jag heter Alice, inte Elise som jag egentligen heter. Jag har försökt få honom att förstå, men han fattar inte alls.

Jag vet ju då nu att han bara skrikit för mycket igår och ska möjligtvis dricka lite te så går det över. Så jag säger det till honom. Då säger han att det gör han redan, men det hjälper inte och han är så rädd. Så jag säger att han ska äta glass, dricka varm osv. Han är fortfarande väldigt rädd och tror att vodkan gjort honom sjuk. Det är ett jävla tjatande om att jag ska hjälpa honom för jag "know evrything abt this". HUR SKULLE JAG KUNNA HJÄLPA EN MÄNNISKA SOM INTE ENS LYSSNAR PÅ VAD JAG SÄGER? Sånthär irriterar mig väldigt mycket.

Och ja, mina nära och kära, detta är alltså Man! jag pratar om.

Nu ska jag börja fundera på allt jag ska ha med mig till Italien, vi drar om 3 dagar =))

Ω Dagens flopp : Mitt hår


PUSS